Hermans bakgrund

Jag kan inte gärna börja historien utan att kort nämna något om Hermines adoptivföräldrar. Herman var född 2 augusti 1918 och var från en välbärgad familj som bla ägde Beckers färgfabrik. Bilden nedan visar Hermans far, Georg Gentele och därefter hans hustru Daisy.

Hermans far, Georg Gentele var född 1891 och avled 1954.
Georg Genteles alliansmonogram där vi ser 2 G i spegel och C som representerar hustruns namn som ogift, Carlquist

 

Georgs hustru var Daisy (född 1893, död 1979), född Brink, adopterad Carlquist.

Bilder av Herman som barn

Herman Gentele den äldre med barnbarnet Herman i knät

Herrman Gentele den äldre tittar på barnbarnet Herman. Texten lyder ”Farfar ser med glädje på”

Herman har två duvor, troligen tama brevduvor

Hermans Genteles  monogram

Hermans monogram var lite speciellt utformat

 

Georg Genteles föräldrar

Georg Genteles far var Herrman Gentele (född 1859 och död 1923) och han anställdes 1875 i Beckers färgfirma och blev där prokurist 1900. 1902 förvärvade han företaget av Wilhelm Becker.

Bland Beckers tidiga kunder var bla. Prins Eugen (1865-1947) och Carl Larsson. Beckers lanserade 1912 en serie konstnärsfärger med garanterad ljusäkthet och hållbarhet, något som hade efterfrågats av konstnärer under lång tid.

Jenny Gentele, född Källström (1861 – 1946) och hennes make Herrman Gentele (1859 – 1923)
En oljemålning av Jenny Gentele, målad av en konstnär vid namn Oskar Braszda, född 1887 – 1977, även kallad Oki. Han var gift med Amelie Posse 1915 – 1939. Oskar och Emelie Posse flyttade efter 1 världskriget och bildandet av Tjeckoslovakien1925 ner till slottet Lickov i nordvästra Böhmen. Där tog de emot bla Prins Eugen.
Vi skänkte tavlan till Herman Genteles son.

Tisdagsklubben

Hermans far, Georg var Vice direktör för Wilh. Becker. Enligt samtal med en av Georgs döttrar så berättade hon för mig att hennes far åkte ner till Tyskland under andra världskriget på uppdrag av Prins Eugen.

Om uppdraget avsåg att hjälpa konstnärer, judar eller homosexuella vet vi inte, men att det var ett angeläget uppdrag fick jag berättat. Prins Eugen var stark antinazist och tog avstånd från den Tyska regimen redan 1932.

Var en svensk hemlig antinazistisk sammanslutning som grundades när Tyskland anföll Norge och Danmark den 9 april under andra världskriget. En av initiativtagarna till tisdagsklubben var författaren Amelie Posse, mor till Jan Braszda. Målningen av Jenny Gentele var utförd 1923 i Italien på samma år som Jennys make Herrman avled.

Amelie Posse var också nära vän till prins Eugen och han hjälpte henne att återfå sin Svenska medborgarskap.

Anna-Stinas bakgrund

Anna-Stina kom från något enklare förhållanden, hon föddes den 13 juni 1920 på södermalm.
Hennes mor, Elvira Anna Behmer, men kallades för ”Rirran” född 20 september 1891, död 24 november 1953. Elviras far (Anna-Stinas morfar) hette Erik Kasimir Behmer, född 26 april 1863. Han var ”jernarbetare” och i Stockholms Stadsarkiv går att läsa att han dog vid 36 års ålder av ”alcoholism”. I arkiv går också att läsa att han bodde kortare tider på en mängd olika adresser. Hans hustru (Anna-Stinas mormor) Julia Axelina (född Herlin) var född den 25 december 1868 och de vigdes 15 december 1888. Julia avled 1920, vid 52 års ålder av hjärtsvikt.

Anna-Stinas far:

Carl Erik Högström, född 18 september 1885 och avled 1960. Han gifte sig med Elvira den 10 september 1914. Han måste dock ha varit en driftig man som successivt arbetade sig upp i livet.

Han åkte till USA 1911 och sedan igen med son och hustru till Detroit 1919 och året efter föddes Anna-Stina i Sverige så vistelsen blev ganska kort.

Efter hennes död gifte Carl Eric om sig med Anna Viktoria Zetterberg den 9 juni 1956. Ett äktenskapsförord upprättades juni 1956 då Anna Viktoria Zetterberg hade tillgångar, något som Carl Erik saknade.

I bouppteckningen efter Carl Eric den 16 november 1960 så täcker en livförsäkring jämnt upp, annars hade boet haft underskott. Anna-Stina är inte med vid bouppteckningen enligt protokoll.

Carl Erics far:

Anders Peter Peterson och var född den 1 december 1850 i Boda, Kalmar län och avled 22 december 1940 i Kristianopel, Blekinge. Han arbetade som vaktmästare.

Personalfoto från Svenska tobaksmonopolet 1935. Då var Eric 50 år och stod på toppen av sin karriär som avdelningschef och ansvarig för inköp av råtobak.

C.E.W. Högström arbetade för STM i 24 år vid huvudkontoret, till en början som kontorist 1915 för att sedan stiga i rang. Dessförinnan har han arbetat i tobaksbranschen i cirka åtta år, vilket innebar att han började i tobaksbranschen redan 1907.

Vid hans anställning framgick följande utbildningar och kunskaper:

– Folkskola, Borgarskola o privatstudier 4 1/2 år, huvudsakligast språk.

– Behärskar: Engelska, Tyska, och Franska i tal och skrift.

– Något kunnig i Ryska.

– Fullt kunnig i: bokföring, maskinskrivning och telegrafi

1938, året innan Eric slutade hade han en årslön på 14.940,-, vilket var en hög lön då en industriarbetare vid den tiden hade en lön på ca 3.500,-

Eric får omgående sluta

År 1939 har han åtta år kvar tills han når pensionsålder. Då inträffar något, det blir ett personalärende som tas upp i STM:s direktionsråd, där VD:n lägger fram ett förslag att C.E.W. ”på anförda skäl” bör ”uppsägas från sin anställning”, vilket rådet godkänner.

Sedan godkänner även STM:s styrelse VD:ns förslag. C.E.W. blir näst intill omedelbart arbetsbefriad fram tills den officella uppsägningsdagen drygt tre månader senare. Utöver skrivelserna i protokollen finns inga bilagor eller annan information om skälet till uppsägningen.

Nästa hårda slag för Eric är en dom som ledde till indraget körkort från den 3 oktober 1939 går att läsa: ”fd. avdelningschef Carl Erik Vilhelm Högström född 18/9 1885; återkallat jäml. 21§ 1 mom.23 st. M.F. (alkoholmissbruk). Så allt detta sammantaget måste ha påverkat Anna-Stina och var ett trauma som hon säkert bar med sig resten av livet.

I sitt arbete som inköpare av råtobak så måste en hel del representation ingått, men även risken för bestickning från handlarna som ville ha den åtråvärda kunden – Svenska tobaksmonopolet.

Hermine berättade för mig att hennes morfar var chef för Tobaksmonopolet. Hennes sätt att säga det gav intrycket att han var företagets högste chef, men så var inte fallet. Anna-Stina ville uppenbarligen förtränga dessa svåra minnen och endast berätta delar av sanningen för Hermine.

Elvira Anna Högström (född: Behmer) och Carl Erik Vilhelm Högström (ofta förkortat till CEW Högström)
I bouppteckningen efter Carl Erik Högström så står han omnämnd som avdelningschef. I samtal med Hermans systrar så har de berättat att Anna-Stinas far var inblandad i någon skandal och fick sedan anställning som vaktmästare på Grand hotell i Stockholm.
 
Min mor Marta Fors berättade att hon mindes att Anna-Stinas far arbetade i garderoben på Grand hotell. I all olycka så spelade nog världsläget till Erics fördel. Alla unga män i vapenför ålder skickades till beredskap och under 1940 kulminerade detta till brist av män i arbetsför ålder.
 
Eric var duktig i språk och måste haft världsvana i sitt tidigare arbete som inköpare, detta sammantaget måste ha underlättat en anställning på Grand hotell.Det är kanske från sin far Anna-Stina fick äventyrslusten att resa och se världen. Enligt släktingar till Anna-Stinas far tyckte han om att måla.

Anna-Stina och Herman träffas

Anna-Stina och Herman möttes första gången 26 juli 1937, samma dag som Hermans syster Alice ”Dockan” Gentele fyllde år. Hon var född samma år som Anna-Stina, 1920. Anna-Stinas föräldrar hyrde ett sommarnöje ute vid Furusund, inte långt från Genteles.

Resan ner Tunisien.

Den 14 februari 1938 utfärdas ett pass till den då endast 17 åriga Anna-Stina. Den 6 mars 1938 så stämplas passet i London.

Anna-Stina åker tillsammans med Magnus  Bäckdahl (studiekamrat med Herman) och Herman med båt från London till Rotterdam och sen får vi förmoda att det blev tåg genom Frankrike (Marseille) vidare till Tunis. Den sista stämpeln i passet är den 28 1938 i Tunis. Några ytterligare stämplar efter Tunis finns inte och förklaringen till detta är att Tunisien då var ett Franskt protektorat, vilket innebar att passet inte stämplades vid återresan till Frankrike.

Enligt foto av Herman med en tropikhatt så står det ”Herman i Tunis 1938”. Herman och Magnus var också studiekamrater först på realskolan och sen vid läkarutbildningen.

På ett kort från 1950 talet skriver Anna-Stina att ”Magnus var Hermans bästa vän.”
Herman var läroljunge till den professor Hilding Berglund som var överläkare vid St Eriks sjukhus 1938 – 1952.

Ovan foto av Magnus Bäckdahl. Enligt anteckningar i mitten av 1950 talet skriver Anna-Stina att Magnus Bäckdahl är Hermans bäste vän. Magnus var född 1917

Anna-Stina var endast 17 år när de startade resan ner till Rivieran och sen vidare till Tunis skedde. Under resan fyllde hon sen 18 år den 13 juni 1938.

Magnus Bäckdahl, bakom kortet hittade jag följande text skriven av Anna-Stina. ”Magnus i solskenet nedanför Roquebellos översta terrass. Svärtandet av hans mustasch vållade oss mycket besvär”

Feignies var en strategisk gränspostering mellan Fransk Belgiska gränsen under åren 1923 – 1938

Kontroll av passagerare som landsteg från fartyg 27 juli 1938
Läkarutbildningen där Magnus Bäckdahl syns markerad med ett B och Herman Gentele markerad med ett G

 

Närbild av Herman från klassfotot

 

Magnus Bäckdahl var Hermans nära vän och studiekamrat från utbildningen till läkare. Magnus drunknade juni 1967 i samband med en segling, Han hade passerat Baggensstäket och var påväg söder ut över Baggensfjärden.

Anna-Stina med familjen Gentele i skärgården

Daisy till vänster i bild och Anna-Stina till höger, troligen runt 1938

Åhlinska flickskolan

Anna-Stina från skolfotot från Åhlinska flickskolan. Hon står under den mellersta tavlan. Det var där hon lärde känna Inga-Stina Arvidsson, sedemera Inga-Stina Robson, Baroness Robson of Kiddington. Hon fick försommaren 1939 tjänst på den Svenska ambassaden i London. Anna-Stina åker också till London försommaren 1939, mer om detta längre ned. Läs mer om Inga-Stina på wikipedia

 

den 25 mars 2025 så besökte jag Stockholms stadsarkiv och beställde betygskopior för Anna-Stina från hennes tid vid Åhlinska flickskolan. Markering I-S A är raden för Inga-Stinas betyg. Grön markering längst ner är Anna-Stinas betyg. Hennes betyg utmärkte sig något mot hennes klasskamrater då hon hade streck markerat i följande ämnen: Franska språket, Franska språket skrivning, Geometri, Sång, Teckning och Gymnastik.

Anna-Stina sa vid tillfälle att hon inte fick slutbetyg för att hon inte blev godkänd i kristendom, något som när man tittar på hennes betyg dock inte ser ut att stämma.