Kammaråklagare Niklas Lagrell

Den 6/3 2007 skickar jag nedanstående brev till Niklas. Jag kan konstatera att ingen samverkan gjordes mellan skatteverket, polis/åklagare för att lösa detta brott. Denna totala avsaknad av samarbete mellan myndigheter är något som under senare år uppmärksammat och äntligen försökt göra något åt, se info riksdagen.

Inspelat samtal med Niklas Lagrell

22 mars 2007 så ringer jag upp Niklas Lagrell. I samtalet så säger han bla att föremål kan ha givits bort. Det kan ju vara en tanke, men om man sätter in sig i ärendet så förstår man att den tanken haltar betydligt. Om Anna-Stina givit bort en mängd föremål så skulle det vara helt i sin ordning och stå henne fritt. Problemet är dock att inlämnarna av föremålen från Anna-Stinas hem inte uppgivit att de fått dem av gåva och deras utsago om proveniens (föremålens ursprung och historia) är de mest fanasifulla historier.

Inspelat samtal den 3 maj 2007 med Per Lindqvist

Per Lindqvist var åklagaren som inledningsvis tog beslut om att upprätta en förundersökning. I alla mina kontakter med Per så upplevde jag honom väldigt vänlig och sympatisk. I inledningen av samtalet så säger Per att det är oerhört svårt att veta om Anna-Stinas avsikter med hennes kvarlåtenskap.

Hans resonemang har en poäng i fall att inlämnarna av de Ryska föremålen hade uppgivit att de fått föremålen som gåva av Anna-Stina. Det känns som om Per inte riktigt läst vad inlämnarna uppgivit för proviniens. Dessutom så fanns det inget skäl att ”mörka gåvor” då gåvoskatten avskaffades den 1 januari 2005.

 

 

Inspelat samtal med Lars Bengtsson

Lars Bengtsson som arbetar på skatteverket var mycket hjälpsam och förvånad över att inte polis/åklagare kontaktade honom då han funnit gemensamma nämnare bland de som sålt föremålen på Bukowskis auktion våren 2005.

Samtalet nedan skedde den 5 mars 2007

 

Jag hade ytterligare ett samtal med Lars den 23 april 2007